snart laparoskopi

Nu är det två dagar kvar till operationen... Ett tag trodde jag att det inte skulle bli någon operation eftersom mensen inte dök upp efter min kur med provera och jag var ett nervvrak hela förra veckan. Jag tog varma bad, åt rå ingefära, hade sex och gjorde allmänt allt jag kunde för att sätta igång kroppen. Hade väl aldrig trott att jag skulle gråta av lycka på toaletten bara av att se hur mensen dykt upp. Vanligtvis gråter jag av sorg varje gång den kommer.

Smärtan är olidlig, konstant, överdjälvlig... ett rent helvete om jag får uttrycka mig ärligt. Smärtorna i magen och illamåendet kommer och går, men värst är faktiskt den vansinniga värken i benen, bäckenet, äggstockarna och ilningarna i underlivet. Magen brukar alltid vara mest smärtsam så jag är förvånad över hur stark den här andra värken faktiskt har blivit.  Jag har alltid onda ilningar ner i låren, över knäna i samband med mens, men alla smärtor är liksom ständigt ihållande nu. Har ont i alla leder i kroppen (som tummar, knän, axlar, knän) och är vansinnigt trött. Så trött att jag bara vill sova igen så snart jag vaknat. Spyr inte varje dag längre, men vissa dagar får jag inte behålla mycket mat i magen.Är så skönt att operationen snart blir gjord. Står inte ut..

Men jag är så nervös. Har ångest och otroligt mycket oro över vad de kommer att hitta på operationen.