Jag har ingen aning om jag någonsin får egen ägglossning. Vanligtvis är mina cykler på 6-8v men de kan också sträcka sig upp till 100 dagar.Förra sommaren gick det exempelvis 98 dagar, så jag hade inte mens en enda gång på hela sommaren. Under den tiden kan jag ändå få ägglossningssymptom flera gånger. Det kan liksom komma varje månad när jag borde få ägglossning, men sen blir det inte mer än så, inte mer än förvirring för mig. Sedan missfallet den 6e maj har jag haft äl-flytningar, ihop med svullen mage och uppsvälld kropp 2 gånger. Då har det hållt på i ca fem dagar. Ja, mitt kropp är ett mysterium. Det känns totalt meningslöst att försöka hemma när man har så mycket odds emot sig. Att ligga varje gång jag tror att det KAN VARA ägglossning orkar jag inte med längre. Jag blir ju ändå bara lurad av kroppen. Hur förväntar sig kroppen att jag ska hitta rätt dag/dagar av de 365 valbara dagarna?! Och hur i hela friden skulle sambons ytterst få och missbildade spermier orka simma upp till mina kassa ägg och sedan befrukta ett ägg utan att något fel sker!? Nä, det där finns inte en fis i världsrymden att det skulle funka. Ingen idé att ens försöka.
Eftersom jag har noll koll på om kroppen har lust att ge mig mens innan bröllopet så får jag ta saken i egna händer och äta en karta primolut-nor. Egentligen skulle jag hemskt gärna vilja ge kroppen en chans till naturlig blödning, och att vara fri från hormoner i sommar, men jag vill verkligen inte blöda på bröllopet och de två veckorna därefter då vi ska bo i en stuga med utedass och inget rinnande vatten. Så nu blir det så. 10 tabletter primolut-nor och en förväntad blödning om sisådär 2 veckor.
Jisses Amalia va tiden går fort. Nu är det bara tre och en halv vecka till bröllopet! Herregud så stressad jag blir!!!!
Följ vår resa mot ett barn genom ADOPTION!! En resa som började för 6 år sedan och mynnade ut i en lång och tuff tid av infertilitetens skakiga toppar och dalar. I mars 2015 sa vi stopp, punkt, finito. Vi hade då genomgått 9 ICSI-behandlingar (varav en äggdonation och en handfull spermadonationer), 5 missfall och en immunologisk behandling i Aten. Nu längtar vi ihjäl oss efter vårt blivande barn som finns i en annan del av världen! Följ vår jakt efter den totala lyckan.
Känner samma.. ingen idé att försöka att försöka på riktigt. Ett normalt samliv utan tester blir det för oss. Har kommit till insikt att alla inte får barn den vanliga vägen och det gäller tyvärr oss.
SvaraRaderaKänner igen bröllopsstressen.. fast på ett kul sätt :) har ni många trådar kvar att knyta? för oss så är det dryga månaden och paniken börjar komma.. längtar :)
Hej!
SvaraRaderaJag känner så himla väl igen mig i ditt inlägg!
Jag har nyligen fått reda på att jag har pcos efter TRE år i utredning vilket känns sådär, men ändå skönt och veta varför man aldrig får mens. Sist va min cykel mellan 60-70 dagar kommer ej ihåg exakt. SUUUCK! Ska bli spännande och se hur lång den blir den här gången eller om jag hinner få den ens innan kliniken öppnar igen. Det som var så konstigt nu när jag fick mens var att jag fick mens när jag skulle ha ägglossning? Vilket är helt jag vet inte vad! Gjorde vul och när dom sa jag skulle ha ägglossning kommer mens? Min kropp gör aldrig som vi vill tyvärr!! Sorry för ett rörigt inlägg men ville bara lämna en kommentar om att jag känner exakt som dig! KRAM