Leva i nuet

Jag har inte hunnit med att skriva här på ett tag. (Håll ut, ni som kommenterat.. jag ska svara snart)

I helgen hade jag och några vänner ett musikevent i en liten håla i Sverige. Bland annat hade vi öppen scen där vem som helst fick framträda, och sedan uppträdde ett par jättebegåvade, musikaliska vänner medan vi serverade mat och höll gästerna nöjda. Bar fanns också. Senare på kvällen spelade det inhyrda FANTASTISKA bandet irländsk musik ända tills vi stängde igen på natten. Det var en av de mest fantastiska dagarna på länge. När den irländska musiken pumpade ut ur högtalarna och folk dansgolvet var fullt av lyckliga åhörare som dansade som aldrig förr, då var jag äntligen närvarande i nuet. Inget annat existerade än just den där stunden. Musiken. Dansen. Glädjen. Den sprudlande lyckan av att jag plötsligt befann mig på en lokal pub någonstans i Irland (sinnesmässigt alltså) och kärleken till min sambo som gjorde att jag stundtals inte kunde ta ögonen ifrån honom.  Min sambo dansar, men det är streetdance som han har en förkärlek emot. Inte "pardans". Med i helgen fick jag upp honom på dansgolvet flera gånger och vi hade så himla roligt tillsammans. En sådan dag behövde vi verkligen!!! Jag är så lycklig över att ha ytterligare en dag att le åt, en dag då inga problem i världen kunde förstöra min kväll.

http://philippak.blogg.se/2011/february/100-saker-att-gora-innan-jag-dor-8.html

Nu har jag även träffat min lillebrors nya flickvän. Hon är några år äldre än honom, ja faktiskt till och med några år äldre en mig, och hon har en son som är ca ett och ett halvt år gammal. Jag var så stolt när vi åkte därifrån, för han beter sig så vuxet, omhändertagande och hänsynsfullt mot barnet han lika gärna skulle kunna vara barnets pappa. Förhållandet har pågått i ungefär ett halvår. Tänk om de skulle hinna skaffa ett barn innan oss. Det skulle göra mig väldigt ledsen. Jag tror inte att förhållandet är stabilt nog för en sådan prövning, men man vet ju aldrig hur förhastade en del är i sina beslut. Nåja, jag ska inte tänka på det nu. Jag får ta framtiden när den väl kommer.

I övrigt är det full rulle med mina distansstudier för att hinna skriva alla uppgifter innan deadline. Eftersom vi åker iväg på semester på lördag och blir borta i drygt en vecka så brinner det nu i knutarna. Jag hoppas dock att värken i underlivet och den strålande värken ut i benen blir mildare innan vi åker. Jag blir knasig på att inte veta varför min kropp gör ont utan att jag vet orsak.