Ibland blir inte allt som man tänkt sig.
Stryk allt det där som jag sa tidigare idag om att kämpa vidare med c-uppsatsen från och med imorgon trots överstimuleringen och den sköra hälsan. Vid 6-tiden ringde nämligen en av gruppmedlemmarna med ett ultimatum. Antingen måste jag ta igen den missade veckan (då jag varit sängliggandes) på helger och kvällar i resten av terminen, eller så måste jag hoppa av. Detta menar de att handledaren håller med om.
Ibland har man otur. Ibland träffar man på oförstående och osympatiska människor. Ibland är det inte heller värt att köra sig själv i total botten, speciellt inte för någon annans skull. Ibland måste hälsan komma först.
Jag måste hoppa av uppsatsen. Orken finns inte till att plugga dagar, kvällar och helger till slutet av januari. Fan också...
Konsekvenserna av detta blir stora, men jag har egentligen inget annat val i den här situationen, så det är bara att gilla läget. Men min älskade sambo är verkligen guld värd i situationen. Han stöttar till tusen och får mig att känna en enorm trygghet. Vad skulle jag göra utan denna fantastiska, underbara och älskvärda man? <3
Det är inte lätt att vara sjuk som student... Och det är inte lätt att vara vuxen..
Följ vår resa mot ett barn genom ADOPTION!! En resa som började för 6 år sedan och mynnade ut i en lång och tuff tid av infertilitetens skakiga toppar och dalar. I mars 2015 sa vi stopp, punkt, finito. Vi hade då genomgått 9 ICSI-behandlingar (varav en äggdonation och en handfull spermadonationer), 5 missfall och en immunologisk behandling i Aten. Nu längtar vi ihjäl oss efter vårt blivande barn som finns i en annan del av världen! Följ vår jakt efter den totala lyckan.
Otroligt att det finns så oförstående människor!
SvaraRaderaMen men, det är inte hela världen! Jag hade också min d-uppsats kvar och skrev den först året efter. I mitt fall var det inte för att jag var sjuk, utan för att jag fick en projektanställning under just de veckorna som jag tyckte jag mig bra arbetserfarenhet. Så det går alltid att ta igen efteråt, även om det är tråkigt att du mått så dåligt så det blir så!
Hur oförstående kan man vara?
RaderaEller ja det finns ju folk till allt. Jag läser också samtidigt som jag jobbar. Jag förlorade min son i v19 och var hemma en vecka. Missade dock ingen skola eftersom den är på distans och bara vissa dagar inne på universitetet. Men när jag kom tillbaka efter min sjukskrivning så orkade jag inte med hela skoldagen så gick hem 2 timmar tidigare, fick en extrauppgift att skriva med kommentaren att det var väl dåligt planerat. Precis som om man skulle planera att förlora sitt barn eller som du inte få fram ägg efter en sån här behandling som tar mycket på krafterna. Förstår hur det känns, har gått igenom samma sak.
Jag hoppas att du ska orka skriva din uppsats så småningom och att du får fram godkända äggblåsor/ägg vid nästa behandling!!!
Lycka till! kram
Du ska tänka på dig själv först, ingen tvekan!! Det finns så många oförstående människor här i världen. Inte värd att lägga energi på!!
SvaraRaderaKramar
Http//onskanomettbarn.spotlife.se
Ett råd till dig från mig: prata med din handledare/kurs-programansvarig innan du gör några beslut! Det kan vara så att de kan göra en individlösning för just DIG! Klart att gruppmedlemmarna kan "tycka" massa saker, men skit i det nu - nu handlar det om DIG och DIN framtid!!
SvaraRaderaLycka till :) Kram
Usch vad tråkigt att de resonerar så. Vet inte alls hur mycket du berättat för de. Jag valde idag att berätta för min handläggare på jobb att vi håller på med IVF. Känns bra på något sätt så kanske man får bättre förståelse.
SvaraRaderaKramar
Ville bara ge dig en stor KRAM !!
SvaraRadera