Min längtan efter barn går inte att beskriva med ord. Den är kopplad till förväntan, förtvivlan, frustration, sorg, saknad, panikkänslor och en enorm rädsla. Den äter upp mig innifrån och ut och det är det enda jag tänker på från att jag vaknar tills jag somnar på natten.. Längtan efter att få bli mamma är hela mitt liv nu. Det är min vardag, min prioritet och den distraherande faktorn som gör att jag glömmer bort att LEVA livet som pågår JUST NU!
Jag har alltid anat att det finns en chans att jag har svårigheter att bli gravid. Ända senan jag fick min mens när jag var 15 så har den varit extremt oregelbunden och smärtsam. Den enda tiden då jag vetat när mensen ska komma (alltså efter tre veckor efter att den slutat) var när jag åt p-piller under gymnasietiden, men efter alla biverkningar i form av dåligt humör och huvudvärk så slutade jag ta tabletterna. Hann dock med både p- piller, p-plåster och p-ring.. alla mer eller mindre lyckade. Hur som helst så har jag alltså mens med ca 40-100 dagars mellanrum vilket är var 6e till var 14e vecka (!). Detta är inte helt ovanligt, men normalt är det sannerligen inte, och trots att jag gått till barnmorskor och gynekologer flera gånger under årens lopp så har jag inte fått några klara svar på varför det är så för mig. Inte förän nu..
Det omdiskuterade ämnet: "NÄR SKA VI SKAFFA BARN?" har varit ett hett ämne hos mig och sambon de senaste åren. Vi försökte ganska länge att bli föräldrar för drygt två år sedan, men sedan kände sambon att han ville vara 100% säker på att det var rätt beslut, så vi slutade. Inget hade hunnit hända på den tiden som förflutit. Den följande tiden var tuff och min längtan gjorde mig deprimerad. När han äntligen ändrade sig så hade beslutet tänkts över i låååååång tid av oss båda. Det är alltså ett val vi gjort som är ytterst väl genomtänkt och fyllt av längtan från oss båda.
När vi sattte igång igen så stötte stötte vi ganska snabbt på problem. Efter ett tag så pallade jag mig iväg till gynekologen för att kolla varför jag verkade vara gravid men varken fick mens eller plussade på graviditetstesten. Svaret jag fick var inte så roligt. Det visade sig att jag inte har någon egen ägglossning, eller att jag bara har det någon gång ibland. Att ha ägglossning är ju liksom kravet för att kunna bli gravid, så därför blev jag ledsen av beskedet att vi behövde medicinsk hjälp. Det bekräftade dock teorin jag alltid hade haft själv. Det jag trott var problemet för mig.
(En tid senare fick jag diagnosen PCO/PCOS vilket förklarar den uteblivna ägglossningen och den oregelbundna mensen. PCOS är en sjukdom som inte går att bota som ca 5-10% av alla kvinnor är drabbad av. Jag kommer att skriva mer om denna sjukdom senare. )
Hur som helst så slutar inte vår historia där tyvärr.. Men ni får vänta på resten av historian tills kommande inlägg!
Det omdiskuterade ämnet: "NÄR SKA VI SKAFFA BARN?" har varit ett hett ämne hos mig och sambon de senaste åren. Vi försökte ganska länge att bli föräldrar för drygt två år sedan, men sedan kände sambon att han ville vara 100% säker på att det var rätt beslut, så vi slutade. Inget hade hunnit hända på den tiden som förflutit. Den följande tiden var tuff och min längtan gjorde mig deprimerad. När han äntligen ändrade sig så hade beslutet tänkts över i låååååång tid av oss båda. Det är alltså ett val vi gjort som är ytterst väl genomtänkt och fyllt av längtan från oss båda.
När vi sattte igång igen så stötte stötte vi ganska snabbt på problem. Efter ett tag så pallade jag mig iväg till gynekologen för att kolla varför jag verkade vara gravid men varken fick mens eller plussade på graviditetstesten. Svaret jag fick var inte så roligt. Det visade sig att jag inte har någon egen ägglossning, eller att jag bara har det någon gång ibland. Att ha ägglossning är ju liksom kravet för att kunna bli gravid, så därför blev jag ledsen av beskedet att vi behövde medicinsk hjälp. Det bekräftade dock teorin jag alltid hade haft själv. Det jag trott var problemet för mig.
(En tid senare fick jag diagnosen PCO/PCOS vilket förklarar den uteblivna ägglossningen och den oregelbundna mensen. PCOS är en sjukdom som inte går att bota som ca 5-10% av alla kvinnor är drabbad av. Jag kommer att skriva mer om denna sjukdom senare. )
Hur som helst så slutar inte vår historia där tyvärr.. Men ni får vänta på resten av historian tills kommande inlägg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar