måndag 11 juni 2012

Berättar nyheten

När vännen står där och gråter så hon skakar i min famn när jag berättat vad vi fått för besked, då vet man att den vänskapen kommer att förbli livslång. Nog för att jag vetat det länge, men vänskapen blir allt djupare..

Nu vet mina föräldrar, halva sambons familj och fyra vänner. Det är svårt att hålla det inom sig, men det är också svårt att berätta nyheten för man vet aldrig hur folk kommer att reagera. En allt för liten reaktion gör ont i hjärtat trots att jag vet att ingen egentligen kan förstå hur stor sorg vi känner, men en stor reaktion kan också vara svår att hantera. Men jag föredrar nog ändå den stora reaktionen. 

Vi behöver allt stöd vi kan få nu. Jag tror vi börjar inse det..

2 kommentarer:

  1. Visst är det skönt att andra vet! Jag är väldigt öppen med vad vi går igenom och jag tycker det är så skönt! Alla på mitt jobb vet och det är bra, för vissa dagar är det pest. Som idag, jag bara bröt ihop och grät och då behöver ingen få något förklarat, utan alla vet. Jag fick en kram och kunde gå undan en stund...

    Så det är skönt när andra vet så man kan få stöd!

    Ska absolut följa din blogg!

    SvaraRadera
  2. Jag blir mer och mer öppen med det.. Hittills har sambon velat hålla det lite för oss själva, men nu när det tuffa beskedet om hans fertilitet kommit så sa han direkt att vi måste börja berätta det för folk för att få stöttning. Det känns så himla bra att det kommer ifrån honom, och jag tycker att han är stark som vågar berätta för fler att han nästintill är steril.. Det är styrka det!!
    Ja, visst bryter man ihop i tid och otid.. Det är hemskt frustrerande att gå och vara så ledsen hela tiden och försöka att "spela glad" inför andra. Då är det bra att alla vet varför det brister ibland..

    Skönt att kunna följa din blogg och veta att vi kan dela den jobbiga processen vi går igenom!

    SvaraRadera