Är det meningen? Ruvardag 4!

Kan det månne vara så att det är meningen att just detta lilla liv ska få stanna hos oss? Jag borde kanske inte skriva det, för jag är rädd att det inte ska inträffa bara för att jag säger det högt. (Lite som att tänka peppar peppar hela tiden..). Jag och sambon har nämligen haft ett särskilt pojknamn på tapeten. Bara ett, och det var sambon som föreslog för länge länge sedan. Idag kollade jag lite snabbt i min kalender. Gissa vilket pojknamn som hade namnsdag på dagen då vi gjorde återföring? Ja, just deeeet namnet. Slump eller öde? Jag väljer att bli ännu mer hoppfull!!

Många säger att lilla embryot har fäst vid den här tiden, om det nu har bestämt sig för att stanna. När jag frågade läkaren sa hon dock 6-10 dagar efter äp, så kanske kan det dröja ett par dagar till. Ruvardag 4-8 alltså.. Vad har era läkare sagt?

Hur som helst så väljer jag att hoppas att mitt pyre har borrat fast sig i min livmoder redan igår eller under natten. Jag hade ju en väldigt skarp mensvärk igår, men imorse vaknade jag med ett slags lugn i magen. Ett lugn i kroppen. Mensvärken var nästintill borta. På eftermiddagen promenerade vi långsamt upp till stan och efter det tilltog mensvärken igen, så då fick jag lägga mig ner i soffan. Men värken i livmodern är mycket svagare. Det är mest äggstockarna som fortfarande smärtar, och underlivet. Ska ringa kliniken och rådfråga om äggstockarna imorgon. Svimmade nästan (på allvar alltså) av en ilande smärta när jag skulle gå på toaletten nu ikväll. Det känns ju inte bra. Det är ändå en vecka efter äggplock. Jag har minskat i vikt sedan äp, vilket talar starkt emot ös, men smärtan, illamåendet och den stundtals tunga andningen talar för ös. Nåväl, imorgon ska jag prata med dem.

Jag är ganska lugn, men tankarna är många. Även om jag är hoppfull så finns en stor rädsla för misslyckande. Dumt nog googlar jag en massa, jämför mig med andra och försöker analysera symptom eller ickesymptom. Men än så länge är det så tidigt, så jag kan egentligen omöjligt veta om jag är/blir gravid eller inte- så googlandet gör mig bara ont. Borde låta bli, men det är så svårt. Jag kan bara hoppas hoppas hoppas, och sköta om både min kropp och själ.