Nojig av att ruva- ruvardag 7

Har nyss tagit den andra sprutan med imohepp. Usch och fy för den tjocka nålen som inte vill tränga igenom huden. Jag som tyckte att olgalutran (eller cetrotide?) var obehaglig. Men allt för att förhindra blodpropp.

Idag har det gått 7 dagar sedan ET. Jag blir inte klok på vad jag känner i kroppen, och då menar jag inte graviditets- eller menssymptom, utan själva känslan av hur detta ska sluta. Jag har hittills haft en bra magkänsla. Men sambon sa något som verkligen fick mig att fundera. "Tror du att du är gravid? Eller vill du bara så gärna vara det?" Ja, vad ska jag säga. Jag vet inte. Nu tvekar jag verkligen på vad jag känt. Det har ju dessutom varit alldeles för tidigt för att veta, så det skulle i så fall baseras på ren intuition. Jag har aldrig ruvat tidigare, men efter åren av försök har man haft många månader då man väntat på mens och inbillat sig att man varit gravid. För det mesta har det infunnit sig en osäkerhet när halva tiden gått ungefär. Då har jag nog innerst inne vetat att det ska bli ett minus. Jag anar ett sting av den känslan idag, men försöker att inte lita på den. Rädslan för en femte ivf är enorm... Fy va jobbigt det är att inte veta om man ska glädjas eller sörja än.

Jag känner efter alldeles för mycket i kroppen, men jag vet att jag aldrig kommer att veta vad kroppens signaler betyder eller vad de beror på. Men eftersom jag ligger hemma och måste vila pga överstimuleringen så har jag hela dagarna på mig att tänka och analysera.

Jag hoppas ni inte tröttnar när jag skriver hur jag mår varje dag. Jag tycker att bloggen är ett bra verktyg för mig själv att komma ihåg allt. Anyway, here it goes. I natt vaknade jag ett par gånger av en obehaglig ilning ifrån livmodern och genom kroppen. Svettades även lite, men inte sådär som före mens då jag dränks av floder med svett i några nätter. Jag är dock tacksam att jag kunde sova den här natten efter att ha varit vaken sedan kl 3 föregående natt.. Under dagen har det gjort lite mindre ont i magen och äggstockarna, men det rycker och kommer menssmärtor lite då och då. Magen kändes mindre svullen idag. Mysko!!! Har varit frusen, trött och yr, nästintill febrig ibland, och därför har jag nästan legat i soffan hela dagen. Somnade även någon timma i sängen på eftermiddagen vilket lättade min huvudvärk något. Sambon är fullt besluten att vi inte ska testa förrän 3e Maj som vi fått som testdag. Ruvardag 16. Jag är lite sugen på att testa i helgen- men det klart, då får man bereda sig på att få ett minus men ändå gå och hoppas på att det ska ändras till ett plus till testdagen. Vi får väl se.

Hoppas att Pyret fortfarande är kvar <3