B-day---ruvardag 3

Jag har haft en väldigt fin helg. En lördagskväll med våra bästa vänner och ett eftermiddagskalas med överdådigt fikabord på söndagen tillsammans med min släkt och mannens föräldrar.

Idag är det alltså min födelsedag. En födelsedag som innebär att jag är ett år ifrån möjligheten att godkännas för adoption. Vi kommer att adoptera ett barn, oavsett om vi lyckas få barn genom IVF innan dess eller inte. Det har vi bestämt redan, och detta beslut togs faktiskt på initiativ av mannen som verkligen ser framför sig hur vi hämtar hem ett barn från ett annat land. Det en fin tanke- att vi liksom redan vet att vi kommer att bli en multikulturell familj. Ja, under förutsättning att vi godkänns för adoption vill säga. Men det hoppas vi ju på!
Vet ni som läser hur det står till med krav på jobb/inkomst för att kunna adoptera? Måste båda ha fast arbete?

Ruvningen går... Ja, bra antar jag. Tiden går långsamt och nu börjar man känna efter vid minsta lilla knip, ilning och bubbel i magen. Men faktum är att menskänslor, progesteronbiverkningar och graviditet har exakt samma symptom. Så det är omöjligt att veta varken bu eller bä.

Men, mest för mitt eget framtida minnes skull ska jag väl ändå skriva hur jag mår hittills. So, here it goes: Jag känner mig sjuuuuk. Alltså helt jäkla utslagen, och så trött att jag knappt orkar gå mellan toa och köket. Kalaset igår må ha varit mysigt, men efter en timma började mina ögonlock slå ihop sig utom min kontroll. Termometern visar på en svag förhöjning av temperaturen, men ingen jättefeber, men det kanske ändå är som mannen sa att jag inte bara är progesteronsjuk, utan har en infektion i kroppen. Nåväl, jag äter probifrisk och dricker varmt te och försöker pigga på mig. Sen mår jag illa konstant och vaknar mitt i nätterna och tror att jag ska kräkas. (Detta kan även bero på metforminet, men jag tror mer på progesteronet och femanest). Sen får jag inte sova speciellt länge innan jag vaknar och måste kissa, och då är det kört, för jag kan inte somna om efteråt. Resulterar givetvis i huvudvärk. Det bubblar ständigt i magen och ibland får jag mensvärk över livmoder och äggstockar. Ryck och krampar som är väldigt svåra att lokalisera eftersom magkatarren ständigt gör sig påmind genom intensiva kramper. (Pust....) Ja, och boobsen har ju såklart varit ömma och stora sedan nästan en vecka tillbaka. Jepp thats my days. Tredje ruvardagen efter mitt blastocyst-FET.